Var e´ brudarna? Avsaknad av identifikationsmöjligheter ur ett intersektionellt perspektiv

Sammanfattning Undersökningen är en kritisk granskning av ett pedagogiskt arbetssätt som används i en åldersblandad klass (år 3-4) på en skola i en av Göteborgs nordöstra stadsdelar. Undervisningen i denna klass bygger på att eleverna dagligen får brev och uppgifter från olika karaktärer hämtade ur barnlitteraturens värld. Då alla elever i klassen har svenska som sitt andraspråk har arbetssättet i första hand ett språkutvecklande syfte, ett syfte som också i stor utsträckning uppnås. Vi har dock kunnat konstatera att klassens lärare, som ansvarar för att välja ut litteraturen, saknar mångfaldsperspektiv utifrån faktorer som genus, klass, etnicitet/nationalitet och sexualitet. Denna omedvetenhet leder till att majoriteten av barnboksfigurerna faller inom de rådande normer som genomsyrar vårt samhälle: det vill säga vita, heterosexuella medeklassmän/killar dominerar. Avsaknaden av mångfald stämmer illa överens med målen i de styrdokument (Lpo 94) som pedagogerna är ålagda att följa. Vårt syfte med studien är att söka svar på i vilken utsträckning eleverna har möjligheter att identifiera sig med de barnboksfigurer de arbetar med, samt vilka betydelser vi kan se att avsaknad av identifikationsmöjligheter får. Vi använder oss av en kvalitativ metod där intervjuer med elever utgör den viktigaste empirin. Vår teoretiska grund bygger på poststrukturalism och vårt främsta analysverktyg är intersektionalitet, ett begrepp som används för att skapa förståelse för hur olika maktasymmetrier (t ex genus, klass, etnicitet/nationalitet) samverkar. Vi kan, utifrån intervjumaterialet, se att ovan nämnda faktorer verkar ha betydelse för möjlighet till identifikation. Den verklighet som är elevernas finns i alltför liten utsträckning representerad bland barnboksfigurerna och detta menar vi bidrar till att reproducera de hierarkiska samhällsnormer som råder. Vi kan också se att elevernas förståelse av figurerna skapas i en komplex process där samhällets värderingar och normer ständigt närvarar och återskapas

AKP-EU-Beziehungen nach 2020 : auf der Suche nach einer europäischen Haltung

Och nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminar date: 2010-01-14 Department: Media- and Communication science Report category: Degree project undergraduate level Authors: Johan Heikensten and Elin Larsson Advisor: Kristoffer Holt Purpose: When TV4 for the first time offered advertising time to the Swedish political parties for the upcoming election of the European Parliament in 2009, a huge debate broke loose in the media. Regardless of opinions on the matter, we find it safe to say that political television commercials will have a great influence on future election campaigns in Sweden. Hence, we find it of great interest and importance to examine these seven commercials in order to look for tendencies, strategies and trends within the material. Theories: The theory chapter includes Communication, Political communication, Videostyle, Commercial strategies, Rhetoric and Semiotics. Methodology: The survey is based upon two qualitative analyses, a rhetorical analysis and a semiotic analysis. The rhetorical analysis emphasizes ethos, logos and pathos, while the semiotic analysis focuses on connotations, settings and symbols. In addition we have considered certain elements of the Videostyle-concept while examining the commercials. Conclusions: The seven commercials vary in style. The majority of the spots bring up some kind of political issue, although the issues tend to be vague. Three of the commercials present more specific stands on certain issue matters. Overall the spots have a positive focus, concentrating on their own candidate/party. The only negative spot is the Junilistan spot, which fulfills the expectations of the party as a typical challenger. Moderaterna, on the other hand, fulfill the incumbent strategy. Common trends among the spots are the use of political celebrities within the party in order to strengthen the candidacy. The settings are mainly informal and outdoors. Ethnical symbols of are frequently used, especially in the Folkpartiet spots. Key words: political advertisement, commercials, advertising strategies, negative advertising, issue, image, rhetorical analysis, semiotics, rhetoric, videostyle, communication, EU-electionOch nu blir det reklamfilm - En kvalitativ innehållsanalys av de sju svenska politiska reklamfilmerna inför EU-valet 2009 Seminariedatum: 2010-01-14 Institution: Medie- och kommunikationsvetenskap, Mittuniversitetet, Sundsvall Rapporttyp: C-uppsats, kandidatnivå Författare: Johan Heikensten och Elin Larsson Handledare: Kristoffer Holt Syfte: När TV4 för första gången erbjöd de svenska politiska partierna reklamplats inför EU-parlamentsvalet 2009 orsakade det stor debatt i media. Oavsett vilken åsikt man har i ämnet så är det rimligt att tro att införandet av politisk tv-reklam kommer att förändra framtida valkampanjer. Slutspurten av valkampanjer har de senaste decennierna fått ökad betydelse och tillsammans med en sjunkande partiidentifikation bland väljarna ser vi förutsättningar för att den politiska tv-reklamen kommer ha stor chans att påverka framtida valresultat. Med anledning av detta finner vi det både intressant och viktigt att undersöka hur de sju svenska pionjärfilmerna från EU- parlamentsvalet 2009 är utformade. Genom att studera filmerna på djupet söker vi efter strategier och tendenser i materialet. Teori: .Den teoretiska grunden börjar i kommunikation och fortsätter via politisk kommunikation till djupdykningar inom reklamstrategier och videostyle. I teorin finns även retorik och semiotik som bakgrund för de analyser vi har använt oss av i metoden. Metod: Vår undersökning har utförts genom två kvalitativa innehållsanalyser av de sju politiska reklamfilmerna som sändes på TV4 inför EU-valet 2009, vilket är ett totalurval. Den retoriska analysen fokuserar på etos, logos och patos medan bildanalysen fokuserar på konnotationer, miljöer och symboler. Vi har även betraktat materialet utifrån de videostyle-begrepp som tas upp i teorin. Slutsats: De olika partierna använder sig av väldigt olika stilar i sina reklamfilmer. De flesta av dem tar upp någon sorts sakfråga eller politisk linje, även om dessa tenderar att vara väldigt vaga. Tre av filmerna tar upp konkreta sakfrågor. Generellt genomsyras filmerna av positiv reklam för det egna partiet, med uppbyggande av den egna imagen och de egna sakfrågorna. Negativ reklam är mer sällsynt i det undersökta materialet. Endast Junilistans reklamfilm har ett genomgående negativt fokus, vilket också stämmer in på dess position som utmanarparti. Moderaterna uppfyller i sin tur sin roll som utmanarens motsats, incumbents. Gemensamma trender bland filmerna är att använda sig av partiledare eller någon annan symbol för att stärka förtroendet för den aktuelle kandidaten. Samtliga filmer utspelar sig i informella miljöer. Symboler som kan sammankopplas med folklighet används också flititgt, framför allt i Folkpartiets filmer. Nyckelord: politisk tv-reklam, reklamfilm, reklamstrategi, utmanarstrategi, negativ reklam, issue, image, bildanalys, retorisk analys, semiotik, retorik, videostyle, kommunikation, EU-val, incumbent

e-Government for all – Norm-critical Perspectives and Public Values in Digitalization

There are hopes that e-government will bring many benefits, including efficiency, democratization, participation, and emancipation of citizens. However, despite some evidence that supports these claims there are also cases that digitalization can exclude citizens and build new barriers. This is a special challenge for already disadvantaged groups falling outside the norms. In this study we approach the notion of a norm-critical perspective in relation to e-government through a review of literature in combination with action research oriented workshops. From this we conclude that there is a need for more norm-critical perspectives in research on e-government, as most research today focuses on socio-economic digital-divide issues. We also show that it is difficult for involved actors to see beyond the norms and be norm-critical since the norms are embedded into the practices, which in this case, e-government has developed and used

A town center in transformation : a case study about the transformation of structures from the record years in urban environment

Mitt intresse för senmodernismens och rekordårens strukturer vaknade till liv när jag gjorde min praktik i Avesta i Södra Dalarna. Med en stadskärna starkt influerad av rekordårens strukturer hade man i Avesta börjat fundera över hur en centrumomdaning skulle gå till. Då arvet efter senmodernismens strukturer återfinns i nästan alla svenska städer blev jag intresserad av att studera hur man hanterat den här typen av stadsomvandlingar på andra platser i landet. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur man som stadsplanerare kan förändra en stadskärna, influerad av senmodernismen, till dagens planerings- och stadsmässighetsideal. I uppsatsens teoridel beskrivs bakgrunden till modernismens arkitektur genom 1900- talets historia. Därefter övergår uppsatsen i en fallstudie där två stycken kvalitativa intervjuer genomförts med två respondenter avseende tre platser. Intervjupersonerna utgörs av två för projekten viktiga planerare Ole Kasimir och Eva Sjölin. Platserna som undersöks och där centrumomdaning skett är Staffanstorp centrum, Lomma centrum och Sockerbruksområdet i Lund. I uppsatsen studeras bland annat frågor som problematiken med och orsakerna till centrumomdaningen, idealen bakom omvandlingen och målet med vad man velat åstadkomma med förnyelsen samt vilken roll grönstrukturen har haft i de olika projekten. Målet med uppsatsen är att få en bättre förståelse för hur man som planerare kan hantera senmodernismens strukturer i en centrumomdaning. Funktionsseparerade miljöer, orters avsaknad på identitet samt stora restytor utgör några av orsakerna till att stadsomvandling varit nödvändig. Med stadsmässighet som ledord blev den funktionsblandade staden och kanske framförallt stenstaden förebilden i ett omfattande förändringsarbete. Stenstaden som en gång i tiden var det starkaste argumentet för byggandet av förorter.My interest for the late modernism and the structures of record years came to life when I did my internship in Avesta in southern part of Dalarna. With a town center influenced by the record years, planners had started to reflect upon how to transform the old town center. As the legacy of late modernism structures are found in almost every Swedish city, I became interested in finding out how this kind of urban transformation had been dealt with in other places around the country. The purpose of this paper is to find out how city planners can transform a town center, influenced by the late modernism, to today's planning and urban ideals. The theory part of the paper describes the background to the modernist architecture through the history of the 20th century. Thereafter the paper continues through a case study, where two qualitative interviews with the project planners have been conducted. The two respondents are Ole Kasimir and Eva Sjölin. The sites being investigated, where a transformation of the town center have occurred, are the town center of Staffanstorp, the town center of Lomma and the area of Sockerbruksområdet in Lund. Some of the questions analyzed in this paper were for example problems and causes behind the transformation of the town center, ideals and goals of what you wanted to achieve with the renewal as well as to establish the role of the green structure within the various projects. The overall goal of this paper is to gain a better understanding of how planners can handle late modernism structures when transforming a town center. Separated functions within the city center, a lack of identity as well as left- over areas represent some of the reasons that made urban transformation a necessity. With urbanity as a watchword the city of multiples functions, the stone city, became the role model for the overall transformation. The stone city, were once the strongest argument for the origination of suburban areas

Fredriksberg will never become a World Heritage : a study of the everyday landscape

Denna uppsats behandlar den Europeiska Landskapskonventionen och begreppet vardagslandskap. I en fallstudie av bruksorten Fredriksberg i Bergslagen berättas en historia om vad som händer med en bruksort och dess vardagslandskap när ortens största näringsverksamhet läggs ner. I uppsatsen problematiseras frågor så som; hur ett vardagslandskap kan se ut och hur den Europeiska Landskapskonventionen definierar vad ett vardagslandskap är. Det diskuteras även vilken problematiken är kring begreppet vardagslandskap samt om bruksorter som Fredriksberg ingår i kategorin vardagslandskap. Berättelsen tar sin början i en bygd där svedjebruk och stångjärnsproduktion är starten till en blomstrande bruksbygd. En bygd som i början av 1900-talet har sin största näringsverksamhet inom papper- och massatillverkning. Efter pappersbrukets nedläggning 1972 görs försök att förlägga annan verksamhet till området men utan större framgång. Idag ligger bruket öde och bara ett fåtal människor bor kvar på orten. Bostäder står tomma och i ruinerna efter det forna pappersbruket försöker naturen återta sina domäner. Kontaminerad mark, miljöförstöring och ökade hälsorisker för människor och djur talar för en sanering av området. Vad skulle nu detta få för konsekvenser för vardagslandskapet? Kunskap och erfarenheter som människor gjort genom åren skulle komma att försvinna och vi skulle inte ha en aning om vad dagens beslut skulle få för konsekvenser för framtiden. Nyckelord: Europeiska Landskapskonventionen, Vardagslandskap, Fredriksberg, Bruksort, Världsarv, Kulturarv, Industrimiljö

Aggressivitet hos hundar - fysiologi och genetik

Denna litteraturstudie är en sammanställning av befintliga studier om vilka fysiologiska processer som styr aggressivt beteende hos hundar samt vilka genetiska mekanismer som påverkar nedärvningen. Eftersom tusentals människor i Sverige varje år uppsöker akut sjukvård på grund av hundbett och för att aggressivitet hos hundar uppfattas som ett allvarligt beteendeproblem av hundägare behöver problemet få en långsiktig lösning. Genom kunskaper om hur aggressivitet styrs fysiologiskt och hur beteendet nedärvs ökar möjligheterna till att kunna mäta aggressivitet objektivt och att kunna bedriva en avel som resulterar i mindre aggressivitet hos hundar. Att fight, flight och fright är möjliga responser vid stress är känt sedan länge men vad som fysiologiskt skiljer mellan de olika responserna är inte lika klarlagt. Flera signalmolekyler i kroppen verkar ha ett starkt samband till aggressivt beteende och en av dem är neurotransmittorn serotonin. Serotonin har en känd beteendepåverkan hos människor och ser ut att ha en betydande roll i styrningen av aggressivitet hos hund. I genetiska studier på hundar har aggressivitet associerats till alleler i gener som kodar för neurotransmittorer. Hos vissa raser har arvbarheten för aggressivitet beräknats vara hög och skillnader i förekomst, typ och grad av aggressivt beteende har påvisats mellan olika hundraser. Sammantaget tyder detta på att arvet har en omfattande påverkan på aggressivitet hos hundar. Aggressivitet har en komplex fysiologisk och genetisk reglering. Inom området finns potential för mycket mer forskning och det behövs framförallt fler studier som bygger vidare på den forskning som redan är gjord. Fler studier om hur aggressivitet hos hundar påverkas av fysiologi och genetik innebär möjligheten att omsätta kunskapen i praktiska strategier för att minska problemet med aggressiva hundar i samhället

Movement patterns of common cranes at European stopover sites

The common crane Grus grus is a migratory bird with a wide distribution across Europe and Asia. During the migration the cranes rest at stopover sites were they roost in wetlands and forage on surrounding fields in the farmland. Due to an increase of the European population over the last decades, damage to crops has increased and so the conflicts between cranes and farmers. Therefore, knowledge about the movement of cranes is not only important for an increased understanding of the ecology and behaviour of the species, but also important from a crop damage preventative management perspective. This study has investigated the size of activity areas and flight distances from the roost of juvenile cranes on different stopover sites during the autumn migration, by using GPS transmitters. The results showed that average size of activity area was 31.5 km2 and the average flight distance from the roost was 4.5 km. I found significant variation in both size of activity area and flight distance from roost between the countries along the flyway. Activity areas also varied between stopover sites and no clear latitudinal trend was found, which indicates that the variation rather depend on differences in local conditions. My study provides insight into the movement pattern of cranes, which could be applied when planning crop preventative measures in agricultural areas.POPULÄRVETENSKAPLIG SAMMANFATTNING Förståelse för djurarters rörelsemönster är av högsta betydelse för att kunna hantera problem inom bevarande- eller förvaltningsarbete. Genom att studera hur ett djur rör sig kan vi skaffa oss kunskap om dess beteende och ekologi, vilket kan användas vid planering av förebyggande åtgärder för att exempelvis förhindra konflikter mellan människor och djur. Ett exempel på storskaligt rörelsemönster är migration. Många fåglar migrerar varje år i syfte att finna bättre födo- eller häckningsområden. På grund av sin flygförmåga är fåglar inte begränsade av geografiska barriärer på samma sätt som landlevande eller havslevande djur och de kan därför färdas långa sträckor. Tranan är en flyttande fågel som har en stor utbredning i Europa, från västra Europa till östra Ryssland. Tranor som häckar i Sverige tillhör den västeuropeiska populationen och övervintrar främst i Frankrike och på den Iberiska halvön. Innan flytten samlas tranorna i stora flockar på rastlokaler där de äter upp sig inför den långa resan. Rastlokalen består i princip alltid av en våtmark eller en grund sjö där tranorna står under natten, samt omgivande jordbrukslandskap där de främst söker föda på stubbåkrarna under dagen. Tranan migrerar stegvis och stannar på flera liknande rastlokaler under flytten och hela flytten kan ta flera månader att genomföra. Då tranor flyttar i stora flockar kan de orsaka stor skada på omgivande åkrar och fält på de lokaler tranorna rastar vid under flytten. På senare år har den europeiska tranpopulationen ökat vilket har lett till ökade konflikter mellan tranor och lantbrukare. För att åtgärda dessa problem behövs mer kunskap om hur tranor rör sig under vistelsen på olika rastlokaler längs med flytten. Min studie har därför syftat till att undersöka hur tranor rör sig på olika rastlokaler i Europa och att jämföra rörelsemönstren mellan länder. Mellan åren 2011och 2014 märktes 27 juvenila tranor med GPS-sändare. GPS-positionerna användes till att beräkna storlek på aktivitetsområden på individnivå och att mäta det avstånd de rör sig från övernattningsplatsen till födosöksområdena under dagen på olika rastlokalerna. I studien användes endast data från tranornas första levnadsår och endast positioner från flytten söderut. I genomsnitt rörde sig de individuella tranorna inom ett aktivitetsområde på 31,5 km2 och befann sig i genomsnitt 4,5 km från övernattningsplatsen. Resultaten visade en stor variation i storlek på aktivitetsområden och hur långt tranorna rörde sig från övernattningsplatsen mellan länder. Det gick även att urskilja skillnader i rörelsemönstren mellan rastlokaler vilket tyder på att lokala förhållanden troligtvis har stor påverkan på hur tranorna rör sig. Några möjliga förklaringar till den här variationen i rörelsemönster kan vara hur landskapet är strukturerat och hur födan är fördelad runtom övernattningsplatserna. En annan förklaring kan vara tätheten av tranor på en rastlokal, där hög konkurrens om föda nära övernattningsplatsen kan tvinga mindre konkurrenskraftiga individer att söka föda längre bort. Även tranornas kondition samt störningar från trafik och annan mänsklig aktivitet är möjliga faktorer som kan påverka hur tranor rör sig. Ett förslag på en metod för att minska skadegörelsen är att se till att några av de omgivande fälten runt övernattningsplatsen alltid är stubbåkrar. På så sätt kan skadorna på sådda åkrar minska. Då är kunskap om hur stora områden tranorna rör sig på viktigt för att kunna förutse i vilken utsträckning åtgärder bör tillämpas. Jag har med denna studie visat att tranans rörelsemönster kan skilja sig avsevärt mellan olika delar av Europa och mellan olika rastlokaler. Denna information är viktig att överväga när man planerar åtgärder för att förebygga de skador tranor orsakar i jordbrukslandskapet

Effects of castration on cortisol- and serotonin levels in dogs : correlations between hormones and behavior

Hur hundars beteende påverkas av kastration är till stor del oklart men antalet kastrerade hundar ökar i Sverige och en vanlig anledning till kastration är beteendeproblem som ägaren hoppas ska minska hos hunden. Att undersöka om koncentrationer av hormoner med beteendekoppling förändras efter kastration och om detta korrelerar till förändringar i beteende skulle kunna bidra till mer kunskap om hur hundar påverkas av kastration. I det här examensarbetet studerades sju tikar och tre hanhundar före och upp till fyra veckor efter kastration genom att analysera urinprov avseende koncentrationer av hormonerna kortisol och serotonin samt genom beteendeenkäter till hundarnas ägare. Kortisol är ett viktigt stresshormon och serotoninsystemet är i hög utsträckning inblandat i det psykiska välbefinnandet. Dessutom analyserades kreatinin som används som en markör på hur koncentrerad urinen i provet är. I arbetet redovisas därför kvoterna mellan hormon- och kreatininkoncentrationer. Tikarna hade signifikant lägre kortisolnivåer efter kastrationen än före. Bland tikarna syntes även tendenser till höjda serotoninnivåer. Hanhundarna var få till antalet och hos dem kunde inga skillnader i hormonnivåer påvisas. Det gick inte att se några tydliga beteendeförändringar men tikarna visade tendenser till ökat närhetssökande gentemot människor, ökad lekfullhet och ökad aktivitetsnivå. För att kunna dra säkra slutsatser om hur hundars hormonnivåer påverkas av kastration och om det finns samband med eventuella förändringar i beteende behövs fler studier med ett större antal hundar och mer utförliga beteendestudier. Det vore också intressant att studera hormonnivåer och beteende hos hundarna under en längre period efter kastration.How behavior in dogs is affected by castration is unclear but there are increasing numbers of castrated dogs in Sweden and a common reason for castration is the owner hoping for behavioral problems to decrease. To study if the concentrations of behaviorally associated hormones are changing after castration and if the changes correlates with alteration in behavior may contribute to more knowledge about how castration affect dogs. In this study, seven bitches and three male dogs were studied before and until four weeks after castration by analyzing cortisol and serotonin levels in urinary samples and through behavioral questionnaires to the dog owners. Cortisol is an important stress hormone and the serotonin system is largely involved in mental well-being. Creatinine was also analyzed in purpose of calculating hormone levels as hormone and creatinine concentration ratios, to minimize urinary density affecting the hormone levels. The females had significantly lower cortisol levels after castration than before. Among the bitches, the serotonin levels tended to increase after castration. The male dogs were few in number and no obvious changes in hormone levels were shown. It was not possible to see any clear behavioral changes but the bitches showed tendencies to be more active, more playful and more willing to be close to their owners. In order to draw reliable conclusions about effects of castration on hormone levels in dogs and if there is connection with any changes in behavior, more studies with larger numbers of dogs and more detailed behavioral studies are needed. It would also be interesting to study hormone levels and behavior during a longer period of time after castration

Short term effect of ovariohysterectomy on urine serotonin, cortisol, testosterone and progesterone in bitches

Objective This study aimed to investigate the short-term effect of ovariohysterectomy on urine levels of serotonin and its relation to levels of cortisol, testosterone and progesterone in female dogs. Seven bitches were studied before surgical ovariohysterectomy and then once a week during 4 weeks. Spontaneously voided urine samples were collected and concentration ratios of hormone/creatinine in urine were analysed. Results The bitches had significantly lower levels of cortisol, testosterone, and progesterone 1 week after ovariohysterectomy compared with before and the levels stayed low throughout the study (P ≤ 0.05). Interestingly, serotonin levels tended to increase 4 weeks after surgery (P = 0.08). A positive correlation between cortisol and progesterone was found before and after surgery. After surgery, serotonin was positively correlated with cortisol and progesterone (P ≤ 0.05)